Öveflödig II

Taxin kom och den gamle mannen steg frånvarande ombord bredvidföraren. Föraren snusade ljudligt på honom och sade sedan.

- Nå sitt då där. Inte stinker du så illa. De flesta i din situation som jag har kört har fått lov att sitta i baksätet. Nu känns det säkert skönt för dig att få lämna dina vedermödor. Du ser minsann inte ut att passa in i vår livade tid inte.

Föraren satte styrningen på full fart och dikterade in adressen.Taxin svävade in i en lucka som öppnade sig i trafiken och ökade farten.

- Inte hade jag tänkt mig att sluta ännu, sade den gamle mannen.

- Det var så stilla och fridsamt därhemma. Fast alla jag kände är ju borta. Men jag hade ju en hylla full av böcker.

- Böcker? Undrade föraren häpen. Hör du verkligen till dem som riktigt kan läsa. Sådana där ömtåliga böcker som går sönder när man tappar dem i golvet. Varför använder du inte en bildskärm? Den går inte så lätt att få sönder och på den kan du få allt vad du vill. Och utan att behöva pyssla med sådana där undeliga bokstäver heller.

- Bildskärmarna är så dyra. Jag måste spara, jag hade så litet rättigheter kvar. Dessutom finns inte det som står i mina böckerpå bildskärm. Det är så föråldrade saker. En gång för länge sen när jag hade gott om rättigheter sökte jag efter en skärm. Det blev dyrt men ingenting som finns i mina böcker hittade jag där. Och nu sitter jag här på väg till Elimineringen och har ingenting. Ingenting alls. De satt tysta tills de kom till Elimineringshuset, ett blänkande tvåvåningshus utan fönster med en stor skylt ovanför dörren.

"VÄLKOMMEN, ETT BESÖK HOS OSS HAR INGEN NÅGONSIN KLAGAT ÖVER"

och en liten skylt därunder

"HOS OSS VÄRLDENS BEHAGLIGASTE ELIMINERING UTAN KOSTNADER FÖR ER"

Taxin åkte in i mottagningsslussen och den gamle mannen steg ur.Taxin backade ut igen och den tunga dörren bakom honom slog igenmed en dov smäll.

I slussen fanns en dörr med en grön pil. Den gamle mannen gick ditåt och dörren öppnade sig. Nu stod han i en rymlig hall med metallväggar och ett skrivbord bakom vilket satt en totalskallig äldre man med valrossmustasch.

Hallen hade i bortre väggen tre dörrar av blänkande stål med de självlysande skyltarna A, B och C

- Kom hit bara, vinkade mannen. Härifrån kommer ingen tillbaka ut i världen . Inte ens jag själv. Ser du jag vet litet för mycket för att de skulle våga släppa ut mig. Först var det ett sånt Jävla hopande och roende i dörrarna när folk inte riktigt visste vad de ville. Men sen gjorde de dörrarna till envägs-dörrar. Man kommer bara in men slipper aldrig ut, så nu är det slut med det problemet.

- Ge hit kortet så får vi se.

Han räckte ut handen medan den gamle mannen protesterade att det var annullerat.

- Den här maskinen läser alla kort sade den skalliga.

- Jaha,samhällsvärdet har sjunkit under noll. Sånt är det, sånt är det.Men länge har du orkat hänga med det måste jag säga. Nån gång har du nog varit en jäkla hejare. Det betyder att nu kommer du till kanal B.

- Kanal B? undrade den gamle mannen.

- Vi har tre kanaler här A, B och C.

- I kanal A elimineras de som kommer hit frivilligt och ännu har kvar ett ordentligt samhällsvärde. De får göra vad de vill före de tar tabletten. Inte hur länge som helst förståss. Högst ett dygn säger lagen. Numera har vi det litet knappt med pengar så vi har begränsat tiden till fem timmar. Nöjesprylarna som sattes in för trettio år sen finns nog alla kvar, men pengarna har inte räckt till reparationer, så få av dem är mera i användbart skick. Lyxeliminering har vi inte haft på åratal i det här huset.

- Kanal C har jag inte mycket att göra med tack och lov. Dit hamnar förbrytarna, snyltarna och åsiktsgalningarna. Ordningsmännen är de enda som har rätt att öppna dörren till C. Dit stoppas de vare sig de vill eller inte och vad som händer dem när dörren har stängts, det vet inte jag. Det är nog bäst så.

- Nå jag då, undrade den gamle mannen försynt.

- Du hör till kanal B. Eliminering utan formaliteter. Kom med bara så sätter vi igång. Han tog den gamle mannen i armen och de gick in genom dörren B till en liten sal med ett antal plastbeklädda britsar och några skåp.

- Ta av dig kläderna, här är varmt och skönt och kläder behöver du aldrig mera. När folk elimineras pissar de ibland på sig och skiter och har sig. Det är snyggare om man inte har kläder på sig. Seså, här är en stor plastpåse. Kryp in i den och lägg dig sen på britsen. Jag lovar att det inte alls skall ta ont.

Den gamle mannen satte sig naken på britsen och klev försiktigt in i den stora svarta plastpåsen.

- Lägg dig på rygg på britsen så har du det skönt. Huvudet får sticka fram så att du kan ta pillret. Den skalliga gick till ett skåp och tog fram en pillerflaska från det. Sedan gick han till en lavoar bakom en skärm och fyllde i ett vattenglas.

- Det var snällt av dig att inte göra motstånd. I så fall hade jag varit tvungen att tillkalla hjälp och i värsta fall hade du hamnat i kanal C.

- Ta det här pillret, det smakar inte alls illa, svälj det helt.Vill du får du tugga men förordningen säger att det skall sväljas helt. Sen ligger du stilla där på britsen i din säck och´sen tuppar du av inom ungefär tio minuter.

- Tabletten innehåller en sömndos som i allmänhet redan den leder till eliminering. Ingen har åtminstone någonsin vaknat efter den dosen, det kan jag alldeles ärligt försäkra dig. När en halv timme har gått knyter jag till påsen och om du då ännu är vid liv kvävs du sakta och försiktigt. Men du sover så grundligt att du ingenting märker av det hela. Efter sex timmar levererar jag säcken med dig i genom dörren därborta och vad som sen händer med den vet jag inte. Något slags återanvändning blir det nog antar jag.

- Måste jag svälja pillret nu, frågade den gamle mannen svagt.

- Svälj det du, annars måste jag kalla på hjälp och då kan det bli tråkigt för dig. Följer du reglerna så får du det som lagen stadgar, det vill säga angenäm eliminering. Annars får du skylla dig själv. Med en suck satte den gamle mannen pillret i munnen och svalde.